I morgon, söndag den 6/2 är det samernas nationaldag. För dig som vill veta mer om vårt samiska ursprung kommer här lite info.
I morgon kommer vi att fira detta både i webbutiken och i vår fysiska butik på Kungsholmen. Vi kommer bjuda på snittar med rökt renstek och pepparrotsost på mjukt tunnbröd, samisk och samiskinspirerad musik i butiken, samt ge 75 kr i rabatt på vår Sápmi Glow Facial Oil, 30 ml. På den stora flaskan på 100 ml ger vi 200 kr i rabatt för att fira vår nationaldag. Erbjudanden på vår ansiktsolja kommer gälla både i webbutiken och vår fysiska butik som du hittar HÄR! Ansiktsoljan kan du läsa mer om HÄR och för att beställa den kan du klicka HÄR! Min mamma Britta Lusi, kommer i morgon att finnas på plats på Kungsholmen iförd sin traditionella kolt. Varmt välkommen att fira med oss.
Vårt samiska arv
Vår familj är en av många samiska familjer som förlorat språket och kulturen som en följd av kolonialismen som det samiska folket utsatts för historiskt. Med stolthet och glädje försöker vi nu vinna tillbaka delar av det vi förlorat. Det är både smärtsamt och sorgligt att förlora sin kultur och sitt språk, men det är en glädje och stolthet att återkoppla till den.
Lusi är vårt samiska efternamn som både jag och min mamma återtagit de senaste åren, liksom flera andra i vår släkt. Min mamma har sitt ursprung i en ort som heter Kitajaur och i Kåbdalis i Jokkmokks kommun, men växte upp i Sudok. Vi är skogssamer och inte fjällsamer. Vårt språk har varit Lulesamiska.
Skillnaden på skogssamer och fjällsamer ska jag berätta lite kortfattat om.
Enligt studier så var den viktigaste resursen för skogssamerna på 1600- och 1700-talen fiske. Fjällsamernas försörjning byggde däremot på storskalig renskötsel. Alla delar av renen kom till nytta, men de viktigaste produkterna var renskinn, mjölk och kött. Fjällsamerna kunde äga från hundra till 1000 renar, vilket i många fall kunde bidra inte bara med hushållens egna försörjning, utan även ett ansenligt överskott som kunde säljas. Handelsvarorna var främst bällinggskor, handskar, pälsar, kött, skinn och renost.
Relationen mellan fjällsamer och skogssamer var ofta god och byggde på ett samarbete. Fjällsamer fick ofta hyra vinterbete i skogen för sina renar, från skogssamerna.
Enligt studier ska fjällsamerna i allmänhet ha varit rikare än skogssamerna och deras köpkraft bekräftas bl.a. genom långa listor med varor som handelsmännen hade med sig till marknaderna.
Skogssamernas främsta källa till försörjning och inkomster kom från fiske, men även jakt och hantverk var viktiga inkomstkällor.
Enligt källorna var fjällsamerna i allmänhet rikare än skogssamerna och deras köpkraft bekräftas bland annat genom de långa listor med varor som handelsmännen hade med sig De samlade även bär och skohö (en blandning av starr, gräs och halm som användes som isolering i skor). Detta användes både för eget behov men även för byte med fjällsamerna.
Skogssamerna flyttade mellan olika fiskevatten i skogen, men de kunde även äga ett mindre antal renar som mest nyttjades som last- och dragdjur. För skogssamer var torkad fisk både ett viktigt livsmedel, ett skattemedel och en handelsvara.
Lulesamiska (eget namn: julevsámegiella) är ett finsk-ugriskt, samiskt språk. Den är ett centralsamiskt (västsamiskt) språk. Sammanlagt talar mellan 750 och 1500 personer Lulesamiska, varav majoriteten finns i Sverige, men även i delar av Norge. Språket anses vara hotat.
Det samiska hembygdsområdet heter Sápmi på samiska och namnet används alltmer även på svenska. Medier rekommenderas att använda namnet Sápmi i texter om samernas hembygdsområde. Sápmi går över landsgränser och områden i Sverige, Norge, Finland och Ryssland ingår i Sápmi.
Samernas nationaldag firas samma dag för alla samer, oavsett vilket land de bor i.
I Helsingfors 1992 beslutades om en gemensam nationaldag den 6 februari på Samerådets 15:e samekonferens. Nationaldagen firades första gången 1993 samtidigt som FN:s internationella urbefolkningsår officiellt öppnades. Den 6 februari 2007 vajade för första gången den samiska flaggan utanför Stockholms stadshus på nationaldagen.
Varför man valde datumet 6 februari beror på att det första samiska landsmötet hölls den 6 februari 1917 i Tråante/Trondheim. Mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge, varav en stor del kvinnor
Den samiska flaggan
Den samiska flaggan är för alla samer. Den godkändes av Samerådets samekonferens samlad i Åre den 15 augusti 1986. Cirkeln på flaggan är en sol- och månesymbol. Solringen är röd och månringen är blå. Färgerna kommer från den samiska dräkten.
Den samiska nationalsången
1986 beslutades även att Samefolkets sång; Sámi soga lávlla, skulle utses till samernas nationalsång. Texten är skriven 1906 av sjösamen Isak Saba som var den första same som valdes in i norska Stortinget. Melodin är komponerad av Arne Sörlie.
Det här är en vanlig uppskattning över antalet samer:
• 20 000-40 000 i Sverige.
• 50 000-65 000 i Norge.
• ca 8 000 i Finland.
• ca 2 000 i Ryssland.
Källhänvisningar:
Eva-Lotta Päiviö Sjaunja, forskare i agrarhistoria, SLU på samer.se samt
Wikipedia
Mediespråk
Sametinget
samer.se